En gammal kofta

Min gamla Gudrun Sjödén-kofta var trasig i ärmsluten så jag klippte av en bit och pillade fram maskorna. Nu stickar jag nya resårer. Att hitta exakt samma färg var omöjligt så det fick bli ett garn som går ton i ton.

Och så får den sköna koftan hänga med ett tag till!

Rea

Jag gick in i vår fina bokhandel här i Rättvik för att hämta en bok jag beställt på rea och kom ut med fem böcker. Alltså alldeles precis som vanligt den första bokreadagen. Nu sitter jag med högen framför mig och minns mina bokslukarår i början på sextiotalet när jag sparade veckopengen inför bokrean och sen tillbringade en eftermiddag på sportlovet i Strands bokhandel väljandes och räknandes för att få ut så mycket som möjligt av de sparande pengarna. Visst är det fantastiskt att ha en bokhandel på orten? Det är så många som har det kärvt och tvingas slå igen.

Hönsestrik

Jag har stickat mig en mössa i hönsestrik och det var hur roligt som allra helst. Jag tror att jag stickade nånting i den tekniken på sjuttiotalet men det är ju ett tag sen. Nu är jag sugen på att göra ett par vantar. Gärna olika!

Årsboken

Jag tycker väldigt mycket om Sven Olov Karlssons böcker. Och Årsboken är inget undantag. Den innehåller en novell för varje månad och ser ut som de där gamla almanackorna man hade förr, till och med med ringar efter kaffemuggen.

Det oväntade

Tänk att en röd fläck i en bukett med helvita tulpaner kan pigga upp hela buketten så mycket!  Ofta är det ju så att något oväntat får en hel rabatt eller heminredning att bli det lilla extra.

Ljuset och värmen

Nu kan vi äntligen sitta i vårt uterum och fika, läsa och sticka. Idag var det 23 grader varmt, härligt! Men det måste förstås vara sol för att det ska funka än så länge. Just nu läser jag Kate Mortons Klockmakarens dotter som jag lånade av syrran och den är perfekt läsning för ett uterum. Den tål att blicken vandrar iväg lite ibland. För jag måste ju titta lite på talgoxar och blåmesar som äter frön också.

Länge sen nu

Det var länge sedan som jag fotograferade en solnedgång nu. Det har varit en ovanligt grå vinter måste jag säga. Vi har ju ingen snö i år men lite sol skulle verkligen förgylla mars.

Om den här planeten vi bor på

Jag håller på att läsa en bok som är en riktig käftsmäll. Jag tycker att jag har varit rätt insatt i ämnet, läser tidningar och artiklar men att få alla fakta i kapitel efter kapitel är tungt. Den obevekliga planeten-Livet efter uppvärmningen är en bok som det gör ont i själen att läsa.

Älskade knöl

Visst har det hänt mycket på potatisfronten de senaste åren? Under min barndom åt vi potatisen kokt eller som mos. Ibland stekta rester och i sällsynta festliga fall som Hasselbackspotatis. Nu äter vi den som gratänger, ugnsrostade klyftor, på pizza, som gnocchi, pommes, rösti osv. osv. En härlig utveckling, tycker jag. Trots allt detta har potatisen sämre rykte nu. På sextio- och sjuttiotalet minns jag att potatis var det nyttigast nyttiga. Det skrevs om någon som levt på bara potatis i många månader och mådde utmärkt.

New York, New York

Bokens huvudperson är Vivian, en ytlig, obetänksam tonåring som bara vill roa sig. Tiden är tidigt 1940-tal. Hon misslyckas med studierna vid den kända skolan Vassar och skickas därför till sin faster i New York  som äger en teater. Där hamnar hon i en virvel av fester, sprit och sex och det slutar förstås i en katastrof. Mer avslöjar jag inte men boken är en mycket läsvärd historia i en stad och en tid jag skulle velat uppleva.

Halvvantar

Jag har stickat halvvantar till mina döttrar av sockgarnsrester. De är sköna att ha på sig när man arbetar vid datorn. Av någon anledning blir man så kall om fingrarna då. Det är Sofia Kammeborn som har gjort modellen som heter Ditt & datt.

Soliga dagar

Ibland snöar det lite men genast töar det bort. Jag tror att jag har givit upp den här vintern lite. Men de soliga dagarna med långa promenader då känns det fint trots snöbrist.