Min lilla byrå

Min lilla leksaksbyrå som har givit namn åt min blogg fick jag av min mamma på 

1950-talet.  Den är ca 35 cm hög och har fyra numrerade lådor som bara passar på sin plats. Invändigt är lådorna klädda med bark. Kortet är på Yngve som gav mamma byrån när hon var liten på 1920-talet. Den var inte ny då. Idag är jag så himla glad att jag inte fick för mig att måla den när jag var barn.

 

Den lilla husmodern

På femtiotalet fostrade leksakerna en till att bli en liten husmor. Jag tvättade dockkläder på min lilla tvättbräda och piskade mattor med min lilla mattpiskare. Jag malde mandel i min mandelkvarn modell mindre och jag tror faktiskt att mamma hjälpte mig att grädda minimunkar i munkpannan en gång. Jag minns hur jag strök näsdukar med mitt upphettade strykjärn. Min spis som man använde metatabletter till fungerade aldrig något vidare och små handarbeten till dock-mammornas symöten kan jag inte minnas att jag fick. Däremot fick jag en hett önskad gådocka en jul. Vad besviken jag blev, inte kunde den gå!

Sopbilen

Att skälla på sopbilen är högsta nöje för många hundar!

Bensinpumpen

Jag lekte aldrig med bilar men det gjorde min man.

Klart att man måste tanka ibland!



Regn igen!

Det klafsar när man går på gräsmattan. Marken klarar inte mer väta nu.Den är mättad.

Nästan så att man skulle vilja ha en husvagn igen och dra söderut!

Vilken leksak!

Har ni önskat er en trafikkarusell någon gång?

Leksakskataloger

Den här leksakskatalogen är från början av 1950-talet.Det är en verklig nostalgitripp för alla oss som är lite äldre. Jag fick till exempel en gådocka en jul. Jag trodde verkligen att den skulle kunna gå på riktigt men man kunde bara röra dockans ben fram och tillbaka. Vilken besvikelse! Av katalogen framgår tydligt vad som passar flickor och vad som är lämpliga pojkleksaker. Och så har det väl varit i leksakskatalog-
världen sedan dess. Men i år upptäckte jag en liten förändring. Hoppas att den är bestående.

Årets leksakskatalog

Pållen

Den här hästen är en av mina första leksaker.

Avskavd och sliten och svansen är ett minne blott.

Pussel

Det här är mitt första pussel, slitet men svårt att bara slänga.

Det föreställer Noaks ark.



Mandelkvarn

Visst är min lilla mandelkvarn söt?

På den fick jag mala mandel när mamma bakade.

Våra strykjärn

Vi har var sitt litet strykjärn, min man och jag.

Jag har minnen av hur jag fick stryka näsdukar när jag var cirka fyra år.

Min mormor värmde järnet på vedspisen och sen stod jag i kökssoffan och strök.

Jag kände mig väldigt stolt!

Jag har också en liten munkpanna.

Min farmor hade en likadan fast stor som hon gjorde munkar i.

 De var underbart goda!

Dalagris och dalahäst!

Jag har en dalagris som är en sparbössa.

Den har jag haft sen jag var liten.

Dalahästen har jag karvat lite i.

Jag tänkte att den också skulle bli en sparbössa!

Nalle

Min mans nalle och min dalmas sitter alltid på den lilla blå byrån.

Dalmasen är stoppad med tagel och alltså inte ett dugg gosig.



Häst och vagn

Den här leksaken har jag haft sen jag var liten.

Den är fin, tycker jag, men den var hopplös att leka med.

Den föll sönder och trasslade ihop sig.

Så den har jag bara till lyst.

Tvättbräda

Vem använder en tvättbräda nu för tiden?

Mattpiskor ser man inte heller till så ofta.

Det här är mina gamla leksaker från femtiotalet.

Jag har starka minnen av hur jag tvättade dockkläder på tvättbrädan!

Då hade man verkligen bara flickleksaker om man var en flicka och vice versa.

Tyvärr har det inte ändrats så mycket.
Jag tittade i en leksakskatalog före jul och på bilderna lekte flickor med rosa "flickleksaker"
 och pojkarna lekte med "pojkleksaker" i mörka färger.