Gråkalla dagar

Det är en vinter i många nyanser av grått och vitt. De soliga dagarna är alldeles för få.

Av någon anledning kommer jag alltid att tänka på Dan Anderssons dikter när det är så här bitande kallt. Några exempel:

Kring rider vinden, klagande, kall,

bitande, stickande hård.

Ur Visa vid kolvakten

Kölden går på smyg kring jordklädd knut

och letar sig in för att bita;

hittar nog in - när elden brunnit ut

kläder frosten väggarna vita.

Ur I timmerkojan på Sami

Jag vill hem till det fattiga folket

som svettas i sommarens glöd,

som vakar i bittra nätter 

I envig mot köld och nöd.

Ur Hemlängtan

 

Vintersol

När solen tittar fram passar vi på att gå på längre promenader. Det är kallt men ack så vackert!. Siljan har lagt sig men vi vågar oss inte ut förrän de har plogat upp banor och satt ut sparkarna. Jag hoppas att vintern håller i sig ett tag i år. I fjol var den snopet kort.

 

Let it snow

Jösses vad det snöade i natt! Plötsligt har vi ca 80 cm. Ovanligt i vårt inlandsklimat utan snökanoner från havet. Tack och lov var det lätt snö att skotta den här gången.

 

Sparkar

Innan vi ställde undan sparkarna för säsongen passade jag på att måla dem med gamla restfärger. De blev så fina men jag hoppas ändå att det dröjer länge tills vi ska använda dem igen.

 

Snön faller...

Jag tittar ut genom fönstret och ser hur sparkarna snart är översnöade. Det är tre veckor till påsk och då brukar jag ha ris och påskliljor på bron. Men än så länge pryds den av krans och tallris. Men jag klagar inte, jag gillar vårvintern trots att solen är så frånvarande.

Halka

Mycket av snön ligger kvar efter nattens regnstorm men alla vägar är ruskigt hala. Stackars Hedda ramlade direkt nedanför trappan trots sandning. Så nu vägrar hon bestämt att gå på några promenader.

Solen var efterlängtad, ännu är det inte tillräckligt varmt i uterummet, men snart så. Den här delen av vintern när ljuset börjar komma tillbaka och talgoxarna så smått börjar sjunga tycker jag mycket om. Kylan ute klarar jag ganska bra men mörkret är påfrestande, vill mest läsa, dricka te och sticka.

#dagsmeja

Dagsmeja är ett av mina favoritord. Det både låter vackert och ger en sköna känslor.

Den här lilla haikun klippte jag ur en tidning för många år sedan.

Takdropp i örat

skratta människa skratta

nu börjar vi om.

                                      Kerstin Ericsson

#plogbil

Här var det slut på Kulturkollos vinterord men jag fortsätter januari månad ut.

Plogbil och jag tänker förstås på Lars Molins underbara "Midvinterduell". Den finns i SVT:s Öppet Arkiv. Passa på att se den!

#löfte

Trots att jag tycker mycket om vintern börjar jag så fort att ljuset kommer tillbaka att leta efter vårtecken. Eller kanske snarare vårvintertecken. Småfåglar som börjar sjunga, skare på snön, eller bäckar som börjar porla. Visst är det fina små tecken att njuta av?

#snö

Min favoritbok där snö har en viktig roll är "Den långa vintern" av Laura Ingalls Wilder. Den ingår i en lång serie av barnböcker om livet som nybyggare på den amerikanska prärien i slutet av artonhundratalet. Jag vet inte hur många gånger jag har läst den insvept i min gamla filt.

#stjärnklart

Vår adventskalender är varje år en stjärna om dagen!

#iskallt

Mejan en dag när det var iskallt ute. Ordet iskallt får mig att tänka på denna vers.

Stakker dän som liten ä

som tult i milla gåra.

Hänner å fötter ä fulle mä frost

å öjena fulle mä tåre.

Liten å trötter å våt om sie fötter.

Å har pissat i sina skor.

#pulka

Jag tillhör inte pulkagenerationen. Först var det en masonitskiva som gällde. Om man inte lyckades böja upp den lite framtill blev det tvärstopp. Så småningom kom det flygande tefaten i plåt. Vi fick dem en jul utan snö och jag kommer ihåg vad vi väntade på snön. Vi hade också en bob, en kälke som hade sparkmedar och en broms. Den var lång så vi fick plats alla tre.

#filt

Att brodera och göra applikationer på vadmal som är ett ylletyg som är ihopfiltat, valkat är väldigt roligt. Det finns en fin bok "Brodera på ylle", från Hemslöjdens förlag, som inspirerar och ger många bra tips.

#sol

Jag njuter av att soluppgångarna kommer tidigare och tidigare. Jag tycker verkligen inte om att stiga upp när det är mörkt!

#minus

Det som värmer bäst i kyla är ju ull. Därför stickar jag ständigt på någonting. Här ser ni sockan "Kanelbulle" från boken #tantulltussockor av Anna Bergman.

#fullmåne

1973 sändes det ett program på TV som hette Klotet för skolbarn i lågstadiet. Programmet förklarade hur det är att leva på jorden för en frågvis mångubbe kallad Andersson i Nedan. Programledare var Tage Danielsson och Ulla Danielsson.

Jorden till månen, hallå hallå!

Andersson nu ska du titta på.

Här stiger upp i himlen blå

TV-program till dig.

Titta på jorden så ser vi ut.

Lotta och Jesper, Stina och Knut.

Och vad det här är för mystisk grej.

Det ska vi lära dej.

                          I see the moon

#vinterläsning

Under vintern får jag alltid lust att läsa om någon av alla mina Agatha Christie-deckare. Här ser ni ett litet urval. Annars läser jag inte lika mycket deckare längre. Jag tycker bäst om pusseldeckare och det finns inte så många som skriver sådana numera.

#vintervandring

Det knarrande ljudet av pjäxor mot kall snö, Det ljudet kan få mig att gå ut på promenader även i den starkaste kölden.

#vante

Det finns en fin folksaga från Ukraina. Den handlar om en borttappad vante som blir till ett ombonat hem för alla djur som går förbi. Den handlar också om gästfrihet och om att kunna anpassa sig till allas våra olikheter. "Finns det hjärterum så finns det stjärterum".