Mera på temat Underbart är kort

Levins trädgård utanför Rättvik har anlagt en pionträdgård som just nu blommar som bäst. Ägaren till handelsträdgården berättade igår så fint om handelsträdgårdens historia och om hur pionträdgården blev till. Vi fick också veta lite om olika pionsorter och hur man får pioner att trivas. Att vandra runt i trädgården och njuta av färgerna, dofterna och surret av alla insekter är en lisa för själen. Även idag klockan 11 och 15 kan man lyssna till Barbro och ett par veckor till finns nog blommar att njuta av.

 

Underbart är kort!

Vallmoblomningen är lika snabbt över som midsommarhelgen. Glad midsommar önskar jag er! 

 

Sommar, sommar

Sörmländsk sommar

Snabbt flyr liljekonvaljernas dagar,

varar endast en ringa tid.

Solskenets gass i ett landsvägsdike

väntar med ögonblicks smultronfrid.

Gökrop vadar ur våta hagar,

solblankt står gräset, kniv vid kniv.

Svarta snigelskepp ångar i stiltje,

masken förråder sitt tunnelliv.

Nätterna skuggar, tvärbrant som svalor,

strimmar i snabba, vindlösa kast.

Skymningens andetag blir en grynings.

Solen slår ut från nattgranens mast.

Allt som är sommarlovsfritt  på jorden

skyndar som fjäril som moln förbi.

Ingenting  varar. Allt är evigt.

Inget finns kvar. Men allt ska förbli.

                                        Björn Jule'n

 

Projekt lampa

Jag har stickat ett "överdrag"  av mohairgarnsrester till en gammal Ikealampa. Lampan har alltid givit ett så kallt sken som inte är riktigt trivsamt. Nu hoppas jag att skenet ska kännas lite mjukare. Just nu är nätterna lite för ljusa för att jag ska kunna prova lampan ordentligt. Den ser ändå ganska trevlig ut där den står i fönstret!

 

Förlorad kamp

Under 1970-talet förde mamma och hennes systrar en ganska ensam kamp mot lupinerna som hade börjat dyka upp i dikena.  Nu finns ďe överallt så den kampen får väl anses förlorad. Så det är bara att fylla vaserna och njuta av blommorna. Men nog är det lite sorgligt ändå?

 

Ett favoritdjur

Heter kor någonting nu för tiden? Eller har de bara ett nummer? De här kvigan jag träffade på på promenaden borde väl ändå heta Hjärta. För 47 år sedan arbetade jag en sommar på Karltövåsens fäbod. En underbar sommar som jag minns med glädje. Och alla kossorna hade förstås egna namn!

 

Bästa läsningen/lyssningen i maj

Igenom ett ryggskott och en förkylning har jag lyssnat på Ingrid Hedströms nya bok Vännen från Berlin, bra läst av Marie Richardsson. Man får följa Kerstin från Västerås och hennes bästa vän tyska Beate från Berlin från att de är små flickor på 1950-talet till nutid. De leker sig igenom de första kapitlen, blir tonåringar, tar politisk ställning under 60- och 70-talet. Träffar kärlekar, begår stora misstag och tappar bort varandra.

Det är en mycket politisk roman och den är hela tiden riktigt intressant och för mig som är i samma ålder en spännande återblick.

Boken är en riktig tegelsten, över 800 sidor eller 28 timmars lyssnade. Men en mycket njutbar tegelsten!

Iida Turpeinen har skrivit en fantastisk bok om Stellers sjöko, detta milda jättestora djur, ca 8 meter långt, som upptäcktes på 1700-talet och snabbt utrotades. Just såna här böcker som är en blandning av natur, historia, kulturhistoria och kanske filosofi är jag så svag för så den var precis i min smak. Nu står den i bokhyllan tillsammans med Ålevangeliet av Patrik Svensson, Livets tunna väggar av Nina Burton, En vacker dag av Tomas Bannerhed och många fler. Böcker som jag bläddrar i och läser om då och då.