Sommarstickningen

I sommar har jag stickat en inga krusidullertröja till mig själv. Mönstret är från Petiteknit och den är stickad i en tråd Sunday och en tråd Tynn Silk Mohair från Sandnes. Dét är mohairen som ger tweedkänslan. Tröjan är mjuk och go och det 

passar väl nu när höstkylan kommer krypande.

 

Bulla

Gustav Bergström, ni vet han som har skrivit boken Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort: En berättelse om en by, har kommit ut med en så trevlig bok om kaffekalas. Jag lånade den och åkte direkt hem och bakade blåbärsbulla. Sen njöt vi av ett riktigt gott och gammaldags fika!

 

Trädgårdsbok i september

Ronny Ambjörnssons essäsamling Den hemliga trädgården är så fin att läsa. Med kapitelrubriker som Tankens trädgårdar, Kärlekens trädgårdar eller Träd och människor kan det väl inte bli annat än spännande läsning.  Ett bokmärkesband och vackra bilder förgyller läsningen ytterligare.

 

Augustiläsningen

I romanen Det åttonde livet skildrar Nino Haratischwili på över tusen sidor 

en georgisk familj genom sex generationer, om krig och förtryck, drömmar och kärlek. Och som en röd tråd om en varm choklad som för med sig både extas och förödelse.

En storslagen läsning.

Karin Alfredsson har tidigare skrivit en serie som började med boken Vajlett och Rut och som jag tyckte väldigt mycket om. Nu har hon påbörjat en ny serie som utspelar sig i Stockholm bland mycket fattiga arbetare i början av 1900-talet. Den lovar gott och ska bli spännande att följa.

 

Blågul frukt

Physalisen i uterummet börjar mogna och vindruvan Riga kom med några klasar för första gången sen jag var tvungen att flytta den vid en ombyggnation. Physalisen smakar bra men vindruvorna är väldigt sura och inte precis kärnfria.

 

Fel fröpåse

Jag trodde i våras att jag köpte en påse solrosfrö av lågväxande typ. Fin till buketter tänkte jag. Men de bara växer och växer och nu är de för höga att plocka. Lite snopet var det men de är ganska storslagna där de står.

 

Till finnmarken

En solig augustidag tog vi en tur upp till Orsa finnmark. Målet var berget Pilkalampinoppi där det finns ett gammalt brandtorn från slutet av 1800-talet.  Det var bemannat sommartid till och med 1954. Ofta var det kvinnor som arbetade där. Det var så ensligt, en mil på grusväg rakt in i skogen, och en så otroligt vacker utsikt. Ett trevligt utflyktsmål som verkligen fick mig att tänka på hur man levde för 100 år sedan.