Ljuvliga bilder i juli månads trädgårdsbok

I Tasha Tudors trädgård andas alla bilder frid och en svunnen tid. Hon själv, bostaden , trädgården, ja allt skulle lika gärna kunna vara 1800-talet. Hon levde i en förgången tid och bilderna är oerhört drömska och vackra. Tasha Tudor var en älskad barnboksillustratör och hon var född 1915 och levde en bit in på 2000-talet. Det finns ett konto på instagram #tashatudorandfamily som man kan följa om man vill.

 

Juniläsningen

Det blev inte så mycket läst eller lyssnat i juni. Mycket annat kom emellan. Jag har dock kämpat mig igenom Brevbäraren i Lizzanello. Trögläst för att ingen av huvudpersonerna intresserade mig det minsta. Den handlar om en familj i Lizzanello och bland dem främst Anna som är brevbärare i staden.

Att lyckas med att göra personerna levande i en roman är ack så viktigt. Jag har ju njutit av flera goda romaner i vår, se tidigare inlägg.

Att sitta ute och läsa eller ligga i hängmattan och göra det samma är annars ett härligt "sommarnöje".

 

En önskan

Jag önskar att jag kunde säga att det vimlar av fjärilar men det gör det tyvärr inte. Inte av humlor och bin heller. Visst är det sorgligt att så många insekter har minskat. Det enda som verkar konstant är nog husflugorna.

 

Mera på temat Underbart är kort

Levins trädgård utanför Rättvik har anlagt en pionträdgård som just nu blommar som bäst. Ägaren till handelsträdgården berättade igår så fint om handelsträdgårdens historia och om hur pionträdgården blev till. Vi fick också veta lite om olika pionsorter och hur man får pioner att trivas. Att vandra runt i trädgården och njuta av färgerna, dofterna och surret av alla insekter är en lisa för själen. Även idag klockan 11 och 15 kan man lyssna till Barbro och ett par veckor till finns nog blommar att njuta av.

 

Underbart är kort!

Vallmoblomningen är lika snabbt över som midsommarhelgen. Glad midsommar önskar jag er! 

 

Sommar, sommar

Sörmländsk sommar

Snabbt flyr liljekonvaljernas dagar,

varar endast en ringa tid.

Solskenets gass i ett landsvägsdike

väntar med ögonblicks smultronfrid.

Gökrop vadar ur våta hagar,

solblankt står gräset, kniv vid kniv.

Svarta snigelskepp ångar i stiltje,

masken förråder sitt tunnelliv.

Nätterna skuggar, tvärbrant som svalor,

strimmar i snabba, vindlösa kast.

Skymningens andetag blir en grynings.

Solen slår ut från nattgranens mast.

Allt som är sommarlovsfritt  på jorden

skyndar som fjäril som moln förbi.

Ingenting  varar. Allt är evigt.

Inget finns kvar. Men allt ska förbli.

                                        Björn Jule'n

 

Projekt lampa

Jag har stickat ett "överdrag"  av mohairgarnsrester till en gammal Ikealampa. Lampan har alltid givit ett så kallt sken som inte är riktigt trivsamt. Nu hoppas jag att skenet ska kännas lite mjukare. Just nu är nätterna lite för ljusa för att jag ska kunna prova lampan ordentligt. Den ser ändå ganska trevlig ut där den står i fönstret!

 

Förlorad kamp

Under 1970-talet förde mamma och hennes systrar en ganska ensam kamp mot lupinerna som hade börjat dyka upp i dikena.  Nu finns ďe överallt så den kampen får väl anses förlorad. Så det är bara att fylla vaserna och njuta av blommorna. Men nog är det lite sorgligt ändå?

 

Ett favoritdjur

Heter kor någonting nu för tiden? Eller har de bara ett nummer? De här kvigan jag träffade på på promenaden borde väl ändå heta Hjärta. För 47 år sedan arbetade jag en sommar på Karltövåsens fäbod. En underbar sommar som jag minns med glädje. Och alla kossorna hade förstås egna namn!

 

Bästa läsningen/lyssningen i maj

Igenom ett ryggskott och en förkylning har jag lyssnat på Ingrid Hedströms nya bok Vännen från Berlin, bra läst av Marie Richardsson. Man får följa Kerstin från Västerås och hennes bästa vän tyska Beate från Berlin från att de är små flickor på 1950-talet till nutid. De leker sig igenom de första kapitlen, blir tonåringar, tar politisk ställning under 60- och 70-talet. Träffar kärlekar, begår stora misstag och tappar bort varandra.

Det är en mycket politisk roman och den är hela tiden riktigt intressant och för mig som är i samma ålder en spännande återblick.

Boken är en riktig tegelsten, över 800 sidor eller 28 timmars lyssnade. Men en mycket njutbar tegelsten!

Iida Turpeinen har skrivit en fantastisk bok om Stellers sjöko, detta milda jättestora djur, ca 8 meter långt, som upptäcktes på 1700-talet och snabbt utrotades. Just såna här böcker som är en blandning av natur, historia, kulturhistoria och kanske filosofi är jag så svag för så den var precis i min smak. Nu står den i bokhyllan tillsammans med Ålevangeliet av Patrik Svensson, Livets tunna väggar av Nina Burton, En vacker dag av Tomas Bannerhed och många fler. Böcker som jag bläddrar i och läser om då och då.

 

Blomsterprakt

Det är så vackert i trädgården just nu med alla ängsblommor. I en matta av förgätmigej blommar gullvivor, rödblära och smörblommor. Midsommarblom och liljekonvaljer tittar fram här och där. Man kan inte se sig mätt på all blomsterprakt. Min lilla trädgårdstomte blir mer och mer urblekt för varje år. Det gör inget, gör den bara charmigare, tycker jag.

 

1

Sötast i juni

Juni månads trädgårdsbok är In and out of the garden av Sara Midda. Allt är så ljuvligt och dekorativt tecknat, både bilderna och texterna. Men jag måste erkänna att jag tittar mest på de söta bilderna för jag tycker att den är ganska svårläst och inte blir det bättre ju äldre jag blir tyvärr. Här kommer det i alla fall några smakprov. 

 

Lite invasiva kanske

Jag hade från början en Alpklematis, mörkt blålila. Men nu har det börja dyka upp ättlingar lite här och där och ingen har riktigt samma färg. En har dessutom åtta blad i blommorna istället för de ursprungliga fyra. Ju äldre vår trädgård blir desto mer börjar den leva sitt eget liv. Körsbärsträden sprider sig, en krusbärsbuske och en svartvinbärsbuske har plötsligt dykt upp för inte tala om röda och vita vinbär som jag överhuvudtaget inte alls har planterat. Gullvivor planterade jag en och nu finns de överallt precis som förgätmigej och krolliljor.

 

Majpromenad

Jag gick en vårpromenad genom Tina, Utby, Altsarbyn och hem till Gärdebyn igen. I dikena blommade kabbleka och det var vitsippor i mängder efter Gruvvägen. Gullpudran blommade fortfarande men skogsviolen började ta över. Och just den dagen började häggen att blomma. Så nu är vi mellan hägg och syren! Hela promenaden ackompanjerades  av fågelsång. Maj är verkligen en av mina favoritmånader!

 

Åh, jag njöt av varje mening!

I april har jag lyssnat på Lars Myttings böcker om Heknesläkten i en fiktiv ort i Gudbrandsdalen. Det är en trilogi som börjar på 1600-talet med de siamesiska tvillingarna Gunhild och Halfrid och slutar på 1940-talet efter andra världskriget. De tre delarna heter Systerklockorna, Hekneväven och Skrapenatta. Det var längesen jag njöt så av en bokserie. Varenda ord och mening var betydelsefulla och härliga att lyssna på. Uppläsare är Kerstin Andersson och hon gör det så bra.

 

Trädgårdsbok i maj

Göran Greiders I trädgården hörs andra ekon är en riktig favorit! Där blandar han en mängd olika texter på temat trädgård. Där finns lyrik, politik, kultur, funderingar mm mm. Dessutom många vackra bilder och en snygg design. Kände när jag tog den ur hyllan att den pockar på en omläsning snarast.

 

Flydda tider

Vad underhållande det kan vara att läsa en gammal deckare från 1957! Jag läser Mord på Strömsholm av Fromhold  Rehbinder. Det är mord i överklassen i stil med Agatha Christie eller Maria Lang, lagom töntigt och väldigt mycket 1950-tal. Inuti boken låg också en mycket rolig insändare från Västmanlands läns tidning om boken.

 

Rara små buketter

Jag föredrar rara små buketter. Det gör sig bättre i vårt något luggslitna hem bland furubord och pinnstolar. Jag har knappt köpt en vas i mitt liv men ändå är vasskåpet proppfullt. Det är märkligt, var kommer alla vaser ifrån?

 

Sockor går alltid åt

Efter Marketta cardigan, som jag glömde att fotografera när den blev klar och som jag givit bort, har jag stickat två par restgarnssockor utan att använda något särskilt mönster. Rosorna på det översta paret kommer dock från boken tantulltussockor och sockan Rosa. Det känns alltid tillfredsställande att använda upp alla små nystan.

 

Förmiddagkaffe vid Siljan

Vi tänkte oss ett soligt fika vid fågeltornet i Tina. Det satt en skylt vid början av stigen. Gå på egen risk stod det. Oj då sa vi. Och där hade vinterstormen verkligen härjat runt. Ser ni fågeltornet som sticker upp på första bilden?  Vi hade aldrig vågat oss ner om det inte hade varit kav lugnt. Den där stormen ställde verkligen till det i skogen. Otaliga träd fälldes och nu är det bråttom att hinna före granbarkborren. Kaffe blev det iallafall för stormen hade skonat både bord och torn. Men så många fåglar hade inte dykt upp ännu.