Jag har en packe brev som min mormor och farmor har skrivit i början på femtiotalet. Vad roligt det är att läsa om stort och smått. När jag läser kommer jag tillbaka till den där femtiotalskänslan som är så svår att återkalla annars.Gamla vykort är också roligt att ha kvar några, både för motiven och hälsningarna på baksidan.
Jag kommer att tänka på Pär Lagerkvists dikt ur "Den lyckliges väg". Här kommer första versen
Det kom ett brev om sommarsäd
om vinbärsbuskar, körsbärsträd,
ett brev ifrån min gamla mor
med skrift så darrhänt stor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar