Idag har det snöat och snöat. Och det har fått mig att minnas och gnola på Dan Anderssons Julvisa i Finnmarken, särskilt andra och tredje versen.
När sjöarna ligga här frusna och döda,
och yrvädren dansa i moar och slog,
vi dricka och drömma om bäckar som flöda,
och minna oss Terrvalaks solnedgång röda
och gårdar som lysa bland åbrodd och lilja
och skuggor som dansa i skog.
För den hårdaste skaren och bittraste vinden,
för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
för dem som i armod blir hårda om kinden-
för dukade bord och för slädar vid grinden,
för sårfyllda kroppar och läkande död.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar