Jag lyckades glömma min favoritklänning när jag skrev om femtiotalsklänningarna i höstas.
Enkelt skuren, men i finaste brodyrtyget kände jag mig både fin och bekväm på samma gång.
När jag skulle vara riktigt fin hade jag ett blått sammetsband om midjan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar