Jag är väldigt imponerad av Siri Petersens romanbygge men ändå kan jag inte bli riktigt fängslad.
Det är något tungläst över det hela, ibland glimrar det till och jag fängslas en stund. I andra delen
är Hirka i nutiden i "vår värld" och Rime är kvar i Ymslanden och vi följer dem växelvis och sådant växelvis berättande är ofta problematiskt tycker jag. Oftast är en av berättelserna bäst och man
nästan skumläser den andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar