Går en vända i trädgården och tänker på den där dikten om hundra sommardagar. Vår det Alf Henrikson som skrev den eller var det Kajenn?
Dikten nedan är iallafall Alf Henriksons från 1961.
För skolbarn är sommaren utan gräns.
Alla människor minns hur det känns.
Med tiden blir åren emellertid korta.
Oändlighetskänslan är tidigt borta.
Här sitter jag nu med avund och ser
att barnen går inte i skolan mer.
Dem angår det föga vad klockan är slagen.
De sitter och metar i sommardagen.
De lyssnar sorglöst till gökens röst.
De vet att ofattbart sent blir det höst.
Abborren nappar och solen glänser.
För skolbarn är sommaren utan gränser.
Förresten hörde jag göken idag för första gången i år.
Jag är rätt säker på att det är Alf Henrikson — denna fantastiska man!
SvaraRaderaGöken har varit igång här rätt länge nu, men så värst somrigt är det inte. Om man inte ska betrakta ösregn och 13 grader, som en typisk svensk sommardag.
Margaretha
Kollade lite och det var Caj Lundgren som skrivit dikten om 100 sommardagar. Nej, inte är det särskilt somrigt. Men syrenerna blommar!
SvaraRadera