En smärre katastrof

Nalle Puh, min mammas nalle, hittade vi i källaren. Den hade drabbats av en katastrof. Kan det ha varit en hund inblandad? Min dotter får ge den lite omvårdnad och sen ska den få återförenas med boken om Nalle Puh.

 

En värmande kärlekshistoria

För några månader sedan var jag på ett så trevligt föredrag i vårt kulturhus. Det var Sofia Karlsson som berättade om sitt liv som stickare och stickdesigner. Hon utgick från sin bok som är full av fina berättelser om vad stickningen har betytt i hennes liv och vackra mönster.

Just nu stickar jag vantarna Granit som är inspirerade av den sörmländska graniten och den gula vägglaven och som egentligen ska stickas i två toner av grått. Men eftersom jag använder slut på restgarner blev det en annan färgskala. Garnet är Rauma finull.

 

Bästa böckerna i maj

Som mycket av Fredrik Sjöberg är den nyutkomna biografin om Bruno Liljefors oerhört intressant och läsvärd. Trots all tragik är det en mycket underhållande biografi. Jag har också fått en lite annan syn på hans måleri.

Tar man sen bort skyddsomslaget uppenbarar sig en helt underbar bok! Nedan kan du se fram- och baksida.

En annan bok som jag fäste mig vid i maj var Blomsterdalen av Niviaq Korneliussen. Jag tror att det är den första roman jag har läst av en grönländsk författare. Den behandlar förhållandet till Danmark och det höga självmordstalet bland ungdomar. Den fick nordiska rådets romanpris för några år sedan.

 

Den 1 juni tidig morgon

Går en vända i trädgården och tänker på den där dikten om hundra sommardagar. Vår det Alf Henrikson  som skrev den eller var det Kajenn?

Dikten nedan är iallafall Alf Henriksons från 1961.

För skolbarn är sommaren utan gräns.

Alla människor minns hur det känns.

Med tiden blir åren emellertid korta.

Oändlighetskänslan är tidigt borta.

Här sitter jag nu med avund och ser

att barnen går inte i skolan mer.

Dem angår det föga vad klockan är slagen.

De sitter och metar i sommardagen.

De lyssnar sorglöst till gökens röst.

De vet att ofattbart sent blir det höst.

Abborren nappar och solen glänser.

För skolbarn är sommaren utan gränser.

Förresten hörde jag göken idag för första gången i år.

 

Gullviva och förgätmigej i maj

Gullvivan har många namn. I Mariablomster av Eva Burman nämner hon några av dem som Jungfru Marie nycklar, majnycklar, gökbyxor och kattstövlar. Maria kunde med hjälp av nycklarna hjälpa en med det mesta. Vid barnafödslar kunde man läsa följande ramsa:

Jungfru Maria, låna mig nycklarna dina

till att öppna mitt liv och föda mitt barn.

I folkmedicinen användes rötter och blommor som slemlösande, hostlindrande och urindrivande.

Om förgätmigej finns det en söt historia om hur den fick sitt namn. När Vår Herre på skapelsens tredje dag namngav alla växter, alla utom en, viskar denna blygt: 

Non ti scordar di me (förgät mig ej). Vår Herre svarade leende: Så må din blyga bön 

bli ditt namn. (Ur Mariablomster)

Allmogen uppskattade dock inte blomman eftersom den inte kunde användas till något. Djuren vill inte äta den och inom folkmedicinen  var den ointressant så man gav den namn som fansögon och fiskögon. Däremot uppskattades den av stadsbefokningen  och romantiska diktare.

Blå är Jungfru Marias färg, blå som havet och himlen, blå som förgätmigej. 

 

 

Dagens ord

Dagens ord i vår almanacka från Klassikerförbundet är mosaik vilket får mig att tänka på Ernst Billgren och hans utställning som just nu pågår på Nationalmuseum i Stockholm. Flera av tavlorna har mosaik inlagd i ramarna och det finns konstföremål med inlagd mosaik stående på pidestaler. Dessutom har flera av tavlorna målats med en teknik som gör att det liknar, ja, just det, mosaik.

 

Till salu just nu

Jag har virkat 9 halsband och 10 armband i olika mönster. De är inspirerade av folkdräkternas rosensjalar och breddan, alltså våden framtill på kjolen i Rättviksdräkten. Låsen är antingen vanliga silverlås eller knapp och hyska i skinn. 

De finns att köpa på Rättviks Hemslöjd. 

 

Längtar

Det är kallt ute och det går så sakta men körsbärsblommen är på gång. Och när den äntligen slår ut vill jag sitta under träden, dricka te och lyssna på humlesurr.

 

Läst i april

Kanske inte det bästa jag läst men klart bland det trevligaste i april var Döden går på operan av Loulou Forsell. Den kom ut redan 1946 men har i år kommit i nytryck. Vi får följa den unga, käcka kriminalreportern Ann Wigert när hon dras in i en härva av svartsjuka och hämnd vid Kungliga operan.

Författaren Loulou Forsells dramatiska liv var lika omtalat som hennes böcker. Hon växte upp som dotter till chefen för Stockholmsoperan. Hon överlevde både björnangrepp och en flygkrasch. Och hon fick ett romanpris för sin självbiografi Sångarbarn.

 

 

Torsdagen den första maj 13.49

Så var det dags igen för min årliga omläsning av Tomas Bannerheds En vacker dag. Jag tycker om våren och vill gärna optimera upplevelsen genom att både vara i den och läsa om den. Boken börjar 3.32 och är indelad i 4 avdelningar: morgon, förmiddag, eftermiddag och kväll under vilken författaren strövar omkring på en ö i Mälaren och skriver ner sina iakttagelser. En riktig favoritbok!

 

Sällsynta

När jag flyttade till Rättvik på 1970-talet stötte jag på dessa rariteter under en hundpromenad. Sedan dess försöker jag besöka växtplatsen på våren. Innan jag flyttade hit bodde jag några år i Idre. Där kallades de för taletuppa. Men mosippa 

är det vedertagna namnet.

 

Går inte att jämföra, egentligen

Visst är det härligt när en bok från 1908 har mer fräschör och är roligare att läsa än en bok från 2024? Nu när jag har läst Norrtullsligan av Elin Wägner bli jag så sugen på att läsa den nyutkomna Ligan av Fatima Bremmer där en av kvinnorna är just Elin Wägner. Ungefär samma tid handlar Väninnorna på Nordiska Kompaniet om. Tyvärr var den oerhört tungläst och tradig, en besvikelse.

 

Fågelsångspromenad

En solig dag gick vi från båthamnen utmed Siljan till det nyrestaurerade fågeltornet i Tina. En fågel-app på mobilen hjälpte mig att urskilja vilka fåglar som deltog i fågelsången. Ett roligt hjälpmedel för oss "tondöva". Nu vet jag till exempel hur gluttsnäppan låter. ;-) 

                                             Det nedfallna trädet skjuter nya skott!
 

Läsglädje i mars

Hettan plågar Sverige och i Hälsingland rasar en skogsbrand. Till slut måste man evakuera men alla hinner inte ut. Boken är en berättelse om tonårsvänskap och förlust men även en dystopi i spåren av klimatförändringarna.

 

 

Tisdagen den första april 13.24

I syrenhäcken växer det blåsippor från Söräng. Min morfar plockade alltid en blåsippsbukett till mormor. Han satte buketten i en liten näverburk som han tillverkade direkt på plats i skogen. 

 

Mammas amaryllislök

Min mamma somnade in i september efter ett långt liv, hon hann fylla 103 år. När vi städade ur hennes boende hittade jag en amaryllislök som hon hade sparat sen förra julen. Den kunde jag inte slänga kände jag så jag planterade den i en kruka. Nu blommar den med sex klockor. Den är så vacker och är ett så fint minne av mamma.

 

Pärlor, pärlor

Här är resultatet av en månads virkning. Pärlförrådet har minskat och tråden har tagit slut. Nu ska "bara" låsen komma på plats. Så småningom ska hals- och armbanden säljas på Rättviks Hemslöjd.

 

Ljuvliga längtan

Det verkar som att jag får sitta under blommande körsbärsträd i maj och 

lyssna på humlor surr och känna alla vårdofter. 

I morse var det dock 6 minusgrader.

 

Nya fötter

Jag har börjat sticka nya fötter på ena dotterns utslitna Rättvikssockor. 

Mönsterbården var hel så den får hänga med ett "sockliv" till. Garnet heter 

Arwetta Classic och mönstret är mitt eget. Sockan är en tunnare socka i 

80% ull som stickas på stickor 2 1/2.

 

Ovanliga smaker

Vet ni vad det här är? Nej, tänkte väl det. 

Det är en Matcha warabimochi. Och det är en traditionell japansk efterrätt. Konsistensen påminner om Jell-O men gelén är gjord av stärkelse från bräken och inte ett dugg söt. Strösslet ovanpå är Matcha-te och sojabönor.

Om det var gott? Nja. Det smakade inte som något jag ätit förut men spännande med nya smaker.

Vår ena dotter var till Japan i höstas och det här var en av julklapparna i en låda med japanska delikatesser som förgyllt vintern för oss.

 

Gråtrist måndag

En så här kall och grå måndag kan vi väl i alla fall njuta av en vacker solnedgångsbild från helgen? Vi har njutit av många solnedgångar över Siljan under de drygt 40 år vi har bott här i Gärdebyn. Och ingen är den andra lik!

 

Bästa läsningen i februari

The Wager, ett brittiskt fartyg lämnar England 1740 på ett hemligt uppdrag. De tillhör en skvadron som jagar ett spanskt fartyg fyllt med skatter. Det förliser och en grupp räddar sig upp på en karg, öde ö utanför Patagoniens kust. Vi får följa dessa genom alla vedermödor som livsfarligt arbete och skörbjugg, skeppsbrottet, myteri, mord och till slut räddning för somliga. Några kapitel ägnar sig också åt efterspelet i England.

Det är en oerhört spännande läsning. Författaren David Grann är känd genom boken Killers of the Flower Moon som blev film.

 

Lördagen den 1 mars 16.00

Hade jag fått välja hade jag önskat vinter en månad till. Nu har snödropparna börjat komma upp i rabatten. Igår kunde man fortfarande åka spark på Siljan men det är tveksamt om det går så länge till.

 

Elsa Beskow i Mora

Jag var på en Elsa Beskowutställning på Zornmuseet. Det var så fint att se och läsa om alla välbekanta bilder och verser. De sista verserna och den postumt utgivna boken hade jag dock inte hört talas om. Läs Den lille vävaren nedan. Den är så fin.

 

Bäst i januari

Boken börjar med att Albanien skakas av demonstrationer och Lea gråtande kramar benet på en staty av Stalin. Sedan går vi bakåt i tiden och fär en skildring av landet under Enver Hodjas styre. Efter 1990 förändras allt, demokrati och marknadsekonomi införs dock inte problemfritt.

Boken är oerhört bra skriven. Den är rolig, spännande och sorglig men även samhällskritisk och skarp. Och jag bara älskar skildringen av familjen och dess grannar.

 

Beställning

Det var längesen jag virkade smycken nu men nyss skickade jag en beställning till en kund. Det var ett halsband av modellen Anna inspirerat av folkdräkters rosensjalar. Jag blev sugen på att virka mera så nu har jag börjat på halsbandet Brita som är randat som breddan, dvs framstycket på kjolen till Rättviksdräkten.

 

 

Restgarnsprojekt

Behöver jag flera par vantar? Nej, men det känns tillfredställande att göra av med restgarn. Och de är ju perfekta att ge bort. De här är inspirerade av vanten Strandfolk ur boken Sticka till vardags av Erika Åberg. De är stickade i Rauma finullsgarn.

 

Den första februari 14.15

Februari börjar bra med nyfallen vit snö och strålande sol. De hundra lånesparkarna har placerats ut på Siljan, vid Långbryggan och i Vikarbyn, och man har plogat upp banor för sparkåkning och skridskoåkning. Julbelysningen ser plötsligt malplacerad ut och solen värmer en aning. Vårvintern är här!

 

Granen står så grön och grann...

Läste i någon tidning att man i Belgien varnade för att äta av granbarren som man gör i nordiska länder? Och då tänker jag förstås på mumintrollen som åt barr inför vintervilan. Annars hör man väl inte talas om så mycket barrätande. Däremot har jag någon vår gjort saft på barrskott och citroner. Väldigt läskande och gott!

Och jodå, vi har slängt ut granen trots att de späda skotten gjorde det lite svårare att skiljas från den.

 

Roligt men pilligt

Det var länge sedan jag virkade halsband nu men här är jag igång och trär och virkar ett halsband av modellen Anna. Funderar på att göra några till nu när jag ändå håller på. Just det här ska få skinnskodda ändar och en knapp och skinnögla som lås men jag gör nog några med vanliga silverlås också. 

 

Nybakat!

Bakade frukostbullar i morse efter Martin Johanssons bok Ett recept, hundra bröd. Just det här brödet fanns i DN för ett par månader sen. Man tar bara jäst stor som en tärning till 5 dl vatten. Sen jäser degen på köksbänken över natten. Så praktiskt för vem har plats för en jäsande deg eller en plåt i kylskåpet?

Ja, inte vi iallafall!  Det är gudomligt gott med nybakat på morgonen.